Evighetslampan

Evighetslampan som visar på Kristi närvaro i Tabernaklet. Det vänstra sidoaltaret är tillägnat Guds Moder Maria. Det högra sidoaltaret är tillägnad Jesus den Barmhärtige enligt syster Faustinas uppenbarelser. På altarbordet finns även en statyett av ärkeängeln Mikael.

Hon gaf honom handen. Kall och viljelös låg den i hans. Och hon såg ej upp när han gick. Han är omgiven av jungfru Maria, Johannes döparen, ärkeänglarna och apostlarna Petrus och Paulus.

Bakom altaret står ett rött träskåp. Jämte skåpet brinner en röd lampa – evighetslampan. I skåpet, vi kallar det för tabernakel, förvarar vi sakramentet. Det var ett år gammalt trevåningshus där två rum slogs samman till kapell med plats för personer.

Ett provisoriskt altare av trä färdigställdes och i altarstenen låg reliker av den helige Olofs ben. Ovanför tabernaklet finns evighetslampan.

Man kan höra på namnet att det brinner i evigheter. Det är ett ljus som brinner dag och natt och symboliserar att Jesus är närvarande i kyrkan. Den är också en symbol för de kristnas hopp om ett evigt liv. I Johannesevangeliet 6:står det: ”Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen.

Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Tyda är ett gratislexikon på nätet. Hitta information och översättning här! Mässan avslutas så med följande slutvälsignelse.

Ett annat exempel är ikonen av Efraim Syriern och heliga Birgitta som har ritats av Alexander Deriev. Han är en rysk ikonmålare bosatt i Märsta som tidigare har gjort ikoner i våra kyrkor i Märsta och Gävle. Det finns även alltid ett tabernakel med en liten kupol upptill.

Det är ett litet skåp där man förvarar hostiorna (latinsk katolsk benämning på det invigda nattvardsbrödet, oblaten). Hängande på väggen eller också fritt ovanför finns också ett krucifix.

Kristus är närvarande i nattvardsbrödet. Då är ni inte längre främlingar i Fittja, då är ni inte längre ensamma och övergivna.

Kyrkbänkar övertogs av en synagoga och försågs av den snickarkunnige kyrkoherden med knäfallsbräder. Lampan symboliserar den sjuarmade ljusstaken som fanns i Templet i Jerusalem fram till dess förstöring år vår tideräkning. I bön framför evighetslampan som inte brinner upp (v.

3) hör vi Gud. Det sker när vår insida också brinner, med samvetets och medkänslans låga. Mose minns sitt folk och dess förnedring. Barnen som inte får leva, slavarna.

Jag gick för att tända den slocknade evighetslampan under sakramentsskåpet men ville helst gå hem. Somliga händelser skakar om och gör att man blir trött, men det här var bara början. Under resten av eftermiddagen hörde jag bikt av mer normal karaktär och sedan firade jag mässan på kvällen. Den röda evighetslampan är tecknet på hans närvaro.

Boten I botens sakrament bekänner de troende sina synder och får, efter ånger och föresats om bättring, avlösningen av prästen, som är kyrkans representant och på Kristi uppdrag kan förlåta synder. Man ser dem också dagligen därinne, ty de sköta sakristanens sysslor.